Agenda 2030 träder i kraft den 1
januari 2016 och då gäller det att gå från ord till handling, vilket är precis
vad mål 17 handlar om. Mål 17 om ett globalt partnerskap, ligger i fokus för
CONCORD Sveriges verksamhet, där görs åtaganden som delvis svarar på frågan om hur
agendan ska genomföras. I dagens
artikel intervjuas Hanna Hansson, samordnare för Agenda 2030, och Peter Sörbom,
policysamordnare, på CONCORD Sverige. Läs mer om CONCORD Sverige här.
Om de sexton andra målen är vägvisare utgör mål 17 – om globalt
partnerskap, verktygslådan för hur en hållbar global utveckling för alla ska
kunna bli verklighet. ”Målet fokuserar på systemfrågor, vikten av att alla mål drar
åt samma håll och hur en hållbar utveckling ska finansieras”, berättar Peter.
Även om delmålen i mål 17 inte är så konkreta som Concord Sverige önskat, anser
Hanna att Agenda 2030 hade varit klart svagare utan detta mål. ”Milleniemål 8, det
mål som rörde ökat samarbete och partnerskap innehöll mycket svaga
formuleringar och följdes inte heller upp på ett systematiskt sätt. I förhandlingarna
om Agenda 2030 fanns därför en oro från de fattigare länderna och
civilsamhällets sida att det inte skulle bli några åtaganden för hur de övriga målen skulle uppfyllas. Mål
17 om ett starkt och jämlikt globalt partnerskap är ett viktigt mål i sig. Det
är också viktigt att det innehåller åtaganden om finansiering och löften om särskilt
stöd till fattigare länder. Det handlar om förtroende”, säger Hanna.
Ambitionen som finns i målet om att länders politik på olika områden
inte ska motverka varandra utan samstämmigt dra åt samma håll är ett försök att
skapa någonting som liknar Sveriges politik för global utveckling (PGU), menar
Peter, även om åtagandena om hur detta ska fungera i praktiken inte är lika
konkreta. I och med detta åtagande har Agenda 2030 slagit fast att miljömässig
hållbarhet och att värna människors rättigheter är en fråga för alla länder och
alla politikområden, vilket i sig är fantastiskt. Sverige kan spela en särskilt
viktig roll i och med den mångåriga erfarenheten med PGU, men Peter poängterar
att regeringen behöver samtidigt bli mycket bättre på att sätta människors
rättigheter och en hållbar utveckling främst när målkonflikter uppstår.
Sveriges regering har meddelat att PGU-arbetet kommer att vara en del av
genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Hela regeringen
tillsammans med kommuner och andra aktörer måste delta och rikta om sina
verksamheter framöver för att se till att målen blir till verklighet.
Det är tydligt att det kommer att krävas pengar för att uppnå agendans
höga ambition. Därför är frågan om finansieringen av målen viktig, och detta
har behandlats vid en separat men kompletterande konferens i Addis Abeba i år. ”Det
handlar om att säkerställa att olika
aktörer och flöden av pengar bidrar till en hållbar utveckling”, berättar Peter
och fortsätter, ”En viktig aspekt är uppföljning av gjorda biståndslöften. Det
är bekymrande att 0,7 procentsmålet på många håll inte uppfylls och att vi ser
en negativ trend i flera EU-länder med nedskärningar i biståndet och att biståndsmedel
används för att täcka andra kostnader. Men utvecklingsfinansiering handlar om mycket
mer än biståndet. Exempelvis behövs ett starkare och mer jämlikt skattesamarbete inom FN för att motverka skatteflykt,
samt att företag måste säkerställa att deras verksamheter varken skadar miljön
eller kränker mänskliga rättigheter.”
”De här frågorna om hur
vi ska gå till väga är väldigt viktiga för oss som civilsamhällesplattform. CONCORD
Sverige har samordnat medlemsorganisationers arbete med både Agenda 2030 och
utvecklingsfinansiering under flera år. Vi har varit delaktiga i
förhandlingarna och kommer fortsätta vårt arbete genom att bidra till uppföljningen
av de åtaganden som gjorts”, säger Hanna. Samtidigt är hon bekymrad över
trenden runt om i världen med ett minskande utrymme för det civila samhället
att verka. ”Åtagandet om ett globalt partnerskap är särskilt viktigt för oss, CONCORD
Sveriges medlemsorganisationer och civilsamhällesorganisationer globalt. I mål
17 erkänns civilsamhällets roll i det globala partnerskapet. Vi är övertygade
om att civilsamhällets kunskap och roll behövs för genomförandet, för att hålla
beslutsfattare till svars och för att sprida kunskap och information om de
åtaganden som gjorts. CONCORD Sverige kommer att fortsätta arbeta för att civilsamhället
ska respekteras och det är särskilt viktigt att Sverige och EU fortsätter att
stå upp för rätten att organisera sig och civilsamhällets unika roll”, berättar
Hanna.
EU har haft en viktig
roll i förhandlingarna för Agenda 2030 och drivit på för starka åtaganden när
det gäller såväl utrotandet av fattigdom, mänskliga rättigheter och skyddandet
av vår planet. Peter belyser att det är tydligt att EU nu också kan och bör
vara en viktig aktör för att målen ska bli verklighet, bland annat i sin roll
som världens största biståndsgivare. Agendans universalitetsprincip innebär
dock att EU står inför en utmaning för att kunna uppfylla de löften som getts –
både i inrikes- och utrikespolitiken. För att lyckas måste EU:s politik styras
om så att samtliga politikområden samverkar och på allvar bidrar till en
hållbar utveckling.