fredag 11 december 2015

Mål 13: Vidta brådskande åtgärder för att stoppa klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatet är en ödesfråga för hela världen och människor som lever i fattigdom är speciellt utsatta för klimatförändringarnas effekter. Klimatförändringarna påverkar alla aspekter av utvecklingsagendan, allt ifrån fattigdomsbekämpning till hälsa och jämställdhet. Att stoppa dem är en grundläggande förutsättning för att de nya globala målen för hållbar utveckling ska kunna förverkligas. CONCORD Sverige har pratat om mål 13 - klimatmålet med Martin Vogel, policyrådgivare för klimatfrågor på Svenska kyrkans internationella arbete, som just nu befinner sig på plats i Paris för FN:s klimattoppmöte. Läs mer om Svenska kyrkans internationella arbete här.

”Att det finns ett eget mål i den nya agendan för hållbar utveckling som adresserar klimatfrågan är otroligt viktigt”, säger Martin och poängterar att det även är avgörande att den nya utvecklingsagendan, Agenda 2030, förhåller sig till andra internationella processer såsom klimatförhandlingarna som för närvarande pågår. Att man lyckats frikoppla tillväxt från hållbarhet i mål 13 – klimatmålet, tror Martin sänder en viktig politisk signal till klimatförhandlingarna och ger momentum för att knyta ihop de båda agendorna i Paris; ”Vi står inför en unik möjlighet att åstadkomma en samstämmig och klimatkompatibel utvecklingsagenda där fattigdomsbekämpning, klimat- och miljömässig hållbarhet kopplas ihop.”

Martin ser positivt på att klimatfrågan inte enbart behandlas av mål 13 utan finns integrerat i ett flertal av de 17 målen i Agenda 2030. Han menar dock att kopplingarna hade kunnat göras på ett tydligare sätt och på fler ställen. I vissa av målen där klimatförändringarna kommer få stora konsekvenser på deras uppfyllande nämns inte klimatet över huvud taget. Vad gäller konkreta mål för utsläppsminskningar är mål 13 svagt. Sådana åtaganden har lämnats till klimattoppmötets förhandlingar. Ett tydligt ställningstagande i Agenda 2030 om att hejda den globala uppvärmningen till mellan 1,5-2 grader för att undvika katastrofala konsekvenser tror Martin hade kunnat ge en målbild och verka pådrivande för klimatförhandlingarna i Paris.

En annan stor fråga är klimatfinansiering. Det handlar om finansiellt stöd till klimatomställning för mindre utvecklade länder så att de ska kunna ställa om utan att behöva göra avkall på en samhällsutveckling som kan ta människor ur fattigdom. I mål 13 nämns den gröna fonden som den huvudsakliga mekanismen för finansiering. Men det är viktigt att de medel som rikare länder tillsätter är nya och additionella. En tydlig definition av vad nya och additionella innebär finns inte med i målet. Martin förklarar att det hade varit önskvärt för att hindra länder från att ta pengar ur sina biståndsbudgetar och för att undvika dubbelräkning från olika källor.  

Svenska kyrkans internationella arbete kommer att fortsätta arbeta med klimatfrågan framöver. ”Det vi ser som viktigast är att säkerställa en långsiktig, transparent och pålitlig klimatfinansiering”, säger Martin och fortsätter, ”Behoven framöver kräver ännu större finansiering. Vi måste rika om finansiella flöden till hållbara investeringar. Pengar som används till att subventionera fossila bränslen skulle istället kunna ge stöd till förnybar energi.” Svenska kyrkan verkar för att klimatfrågan framöver ska utgöra en central punkt i både svensk och europeisk utvecklingspolitik, samt ha en hög status i globalt samarbete.

Agenda 2030 är universell och gäller för alla länder, rika som fattiga, men Martin belyser att det är viktigt att arbeta utifrån att vissa länder behöver mer stöd för att kunna förverkliga länderna på ett hållbart sätt; ”De rika länderna behöver se till det faktum att vi har ett gemensamt globalt ansvar att hejda klimatförändringarna och uppnå en hållbar utveckling. Länder har olika resurser och kapacitet.” Framöver ser han arbetet med att få till indikatorer och ramverk för mätning, ansvarsutkrävande och transparens när det gäller implementeringen av agendan som avgörande. Dessutom är det viktigt att klimataspekten hanteras i indikatorerna till varje mål för att stärka klimatperspektivet.

”Sverige och EU måste ge plats till civilsamhället i globala Nord och Syd i arbetet med att både genomföra Agenda 2030 och förhindra klimatförändringarna. Utvecklingsmålet får inte ställas mot klimatmålet, utan de två agendorna måste sammanvävas. Det är en otrolig möjlighet att vi på ett halvår har tagit fram ett ramverk för utvecklingsfinansiering (Addis Abeba Action Agenda), målsättningarna i Agenda 2030 och förhoppningsvis tar vi nu i Paris fram ett avtal där vi på lång sikt kan förhindra klimatförändringarna. Tillsammans hoppas jag att de kan utgöra en färdplan för hur världen gemensamt kan utvecklas på ett hållbart sätt och minska fattigdomen”, avslutar Martin.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar