Mål 11: Säkerställ att städer och bosättningar är inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara

Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i städer och det blir stadigt allt fler. Utvecklingen går speciellt fort i snabbt växande ekonomier i globala Syd. Genom mål 11 i den nya agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030, har staden för första gången på global nivå erkänts som ett viktigt fokus för att kunna hitta lösningar för fattigdomsbekämpning, miljö- och klimatproblem, menar Jeet Mistry, handläggare för WWFs internationella projekt kring hållbara städer på svenska Världsnaturfonden WWF. Läs mer om Världsnaturfonden WWF här.

”Urbaniseringen har länge setts som ett problem och som något som måste stoppas istället för något som vi ska jobba med”, berättar Jeet. När det gäller fattigdomsbekämpning har landsbygden länge legat i fokus. Men att urbaniseringen runt om i världen fortsätter i hög takt är en verklighet vi måste förhålla oss till. ”Världen är extremt komplex och sammankopplad idag. Städer är centrum för den globala konsumtionen och produktionen och ojämlikheterna som den innebär. Vi i Nord behöver minska vår konsumtion medan vi i Syd måste bekämpa fattigdom och samtidigt öka livskvaliteten inom vår enda planets gränser.”

WWF sätter staden i centrum i sitt arbete med att minska världens ekologiska fotavtryck, det vill säga människans påverkan på miljön och klimatet. WWF ser att mål 11 innehåller många viktiga aspekter och integrerar både social- och miljömässig hållbarhet. Men det är bråttom; ”Städer måste ställa om nu. Urbaniseringen går snabbt, städer expanderar och nya städer växer fram. Redan från början måste vi bygga upp fossilfri infrastruktur och arbeta med klimatanpassning och för att minska sårbarheten för klimatförändringar i framtiden”, säger Jeet.

Det finns några aspekter som WWF anser saknas i målet. Besittningsrätt är något som Jeet lyfter; ”Kampen mot fattigdom är svår att vinna om människor inte har juridisk rätt till sina bostäder.” Det görs heller inga direkta kopplingar till klimat- eller energifrågan i mål 11, vilket är avgörande i en hållbar stadsutveckling. Men det största problemet som Jeet ser är att städer i Syd inte har kapacitet att arbeta med hållbarhetsfrågor i stadsplaneringen, eller med stadsplanering över huvud taget i vissa fall. ”I Dar el Salaam är den sista stadsplanen som togs fram från 1970 talet. Hur kan man då ha en idé om vad som händer i staden?”, säger Jeet och fortsätter, ”Städer ligger trots allt många gånger i framkant när det gäller klimatfrågor, nationellt sett. De behöver erkännande och resurser för att kunna bygga upp sina ambitioner.”

För att råda bot på problemet med bristande finansiering för städers hållbarhetsarbete är WWF delaktiga i ett projekt som syftar till rikta finansiella flöden direkt till stadsnivån. Men flaggskeppsprojektet är WWFs stora stadsprojekt ”Earth Hour City Challenge” som uppmanar städer runt om i världen att visa ledarskap mot ett 100 % förnybart energisystem och ett hållbart liv på vår enda planet. Projektet hjälper städer att ta sitt lokala klimatarbete till nästa nivå genom att uppmana till och utbilda i klimatrapportering. Projektet är uppbyggt som en tävling i ettårs-cykler för att städerna ska kunna utmana sig själva att bli bättre för varje år. Det ger även en plattform för erfarenhetsutbyten mellan städer vilket är viktigt för att sprida kunskaper bland städer för omställningen mot en mer hållbar värld.

Framåt ser Jeet samstämmighet mellan policys, initiativ, finansiering och aktörer, både i Sverige och EU, som en viktig förutsättning för att kunna uppnå mål 11. ”Inom Europa finns stora möjligheter att dra nytta av och hjälpa varandra genom att inspirera och optimera de lösningar som finns runt om. Inom EU finns många bra strategier på flera områden som kan bidra till målet, men de måste integreras och dra åt samma håll, precis som Agenda 2030 förespråkar”, avslutar Jeet.