Mål 9: Bygg motståndskraftig infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och skapa innovation

Ekonomisk tillväxt kan ses som ett sätt att tillföra samhället de resurser som behövs för att kunna genomföra de nya globala målen för hållbar utveckling. Tillväxt är en av huvudkomponenterna i mål 9 – infrastrukturs-, industrialiserings- och innovationsmålet, men det är viktigt att komma ihåg att de nyckelord som måste leda tillväxten är hållbarhet och inkludering. ”Vi måste skapa resurser som är miljömässigt och socialt hållbara och se till att de stannar i de samhällen där de skapas”, säger Henrik Fröjmark, tillförordnad kanslichef på Swedwatch. Henrik ser flera fördelar med mål 9, men även svåra målkonflikter som måste lösas. Läs mer om Swedwatch här.

I infrastrukturdelarna av mål 9 menar Henrik att det går att se en positiv breddning av perspektivet på infrastruktur i utvecklingsländer. Perspektivet har rört sig bort från en snäv syn på vägar och vattenledningar mot att inkludera infrastruktur som binder samman länder och regioner, samt institutioner som bland annat universitet. Delmål 9(c) som handlar om tillgång till internet i de minst utvecklade länderna tillsammans med forskning och innovation är väldigt viktigt. Men det stenhårda fokus som finns på industriell utveckling menar Henrik är naivt på flera sätt och behöver problematiseras. Exempelvis finns målsättningen i delmål 9.2 att andelen människor anställda inom industrisektorn i utvecklingsländer ska fördubblas till 2030.

Inom mål 9 speciellt, och i relation till det hållbarhetsfokus som genomsyrar Agenda 2030 i stort, finns därför en stor konflikt. Henrik är skeptisk till om vi ska försöka uppnå vissa av delmålen i mål 9 och påpekar att industriell tillväxt ofta är förknippat med stora problem, speciellt i låginkomstländer som har bristfälliga strukturer och system för att säkerställa att miljökrav efterlevs. Dessutom menar han att målet verkar vara baserat på en gammal trend, idag sker nämligen den största förflyttningen av arbetskraft från jordbruket till tjänstesektorn och inte till industrin som tidigare var fallet. ”I tjänstesektorn idag skapas nästan dubbelt så många jobb som i industrin, men tjänstesektorn nämns inte alls i målet”, säger Henrik och fortsätter, ”Vi har en planet och begränsade tillgångar, men en befolkning som växter mer och mer. Om industrin fortsätter att se ut som den gör idag blir det ohållbart. Vi ser förvisso att tillverkningsindustrin på sikt kommer att bli mer och mer hållbar, men i takt med den teknologiska utvecklingen minskar behovet av arbetskraft. Det finns många aspekter här som behöver problematiseras ytterligare.”

Henrik efterfrågar bättre resonemang om vad hållbar tillväxt behöver innebära och hur den ska ske då det är tydligt att industrialisering inte är hela svaret. ”I vissa länder spelar industrialisering en extremt viktigt roll. Därför är det bra att man i mål 9 sätter fokus på småskaliga industrier och lokalt ägarskap, men i många länder är det betydligt svårare att se att industrialisering är det som behövs. Det sker snarare en avindustrialisering på många platser där industrier förflyttas på ett ohållbart sätt, och där det inte finns ersättningsekonomier som klarar av det.” Skattefrågor är något som inte heller nämns i målet. Extremt stora resurser försvinner varje år i skatteflykt vilket är ett stort hinder för länders utveckling. Att inte betala levnadslöner är ett annat exempel på hur företag på ett otillbörligt sätt för resurser ut från ett land. ”I slutändan handlar det om att de resurser som skapas i ett land måste stanna där”, säger Henrik.

Swedwatch är en ideell research-organisation som bildades av ett flertal svenska civilsamhällesorganisationer för att övervaka och öka medvetenheten om näringslivets påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Näringslivet är en viktig utvecklingsaktör och det är ett faktum att fattigdomsbekämpning måste ta hänsyn till hur näringslivssektorn fungerar där insatser planeras. För Sveriges genomförande av Agenda 2030 innebär det att Swedwatch ser att kunder, den offentliga sektorn, ägare och investerare behöver och kommer bli bättre på att ställa tydligare krav på hållbarhet. Ett viktigt steg, menar Henrik, är EU:s direktiv om offentlig upphandling då Swedwatch ser offentlig konsumtion som en stor drivkraft i hållbarhetsarbetet. En annan stor fråga är behovet av tydligare riktlinjer för bankers och finansiella instituts hållbarhetsarbete, däribland att säkerställa hållbara investeringar. ”Just nu pågår klimattoppmötet i Paris och det är verkligen dags att vi på allvar funderar på näringslivet roll och ansvar i klimatfrågan”, avslutar Henrik.

Bilden kommer från Swedwatch rapport från 2013:
"Platinautvinning med risker - vilket ansvar har svenska företag i Sydafrika?"