Under 35 års tid har
Hungerprojektet kämpat för att lyfta hunger på den internationella agendan. Därför
är de nöjda att det idag finns en stor internationell enighet om frågans vikt som
gjort att hunger uppmärksammats som ett mål i sin egen rätt bland de nya
globala målen för hållbar utveckling. CONCORD Sverige har pratat med Malin
Flemström, projektledare och fundraiser på Hungerprojektet, om hur organisationen
ser på de åtaganden som gjorts i mål 2 och hur de arbetar för målets
uppfyllelse. Läs mer om Hungerprojektet här.
”Vi
vet att det är tekniskt möjligt att utrota hungern då det redan idag produceras
tillräckligt mycket mat för att mätta hela världens befolkning. Att människor
fortfarande lider av hunger är snarare ett mänskligt skapat problem” berättar Malin.
Hungerprojektet ser därför åtagandena som görs i mål 2, där hunger kopplas ihop
med underliggande faktorer så som matsäkerhet, nutrition och hållbart jordbruk,
som väldigt viktiga.
Hungerprojektet menar att målet är betydelsefullt då
det kan hjälpa till att driva på förändringen av det kollektiva synsättet på
människor i hunger och kronisk hunger som Hungerprojektet strävar mot. Målet
hjälper till att slå fast att det är möjligt att utrota hunger men att det är
en stor utmaning som måste ses tillsammans med hälso-, jordbruks-, utbildnings-
och jämställdhetsproblematik. Men enligt Malin måste en ännu större
perspektivförändring ske: ”Människor i hunger måste sluta ses som en del av
problemet och istället som en del av lösningen”. Utifrån det perspektivet
arbetar Hungerprojektet på gräsrotsnivå
med social mobilisering för att göra kvinnor till aktiva förändringsaktörer
för att utrota hunger genom att ge dem större makt och inflytande i sina lokala
samhällen.
Gräsrotsperspektivet genomsyrar Hungerprojektets
verksamhet och Malin berättar att det är just ett erkännande av gräsrötternas
aktörskap och perspektiv som saknas i mål 2. Hungerprojektet har länge arbetat
med att stärka lokala institutioner och lokaldemokrati för att kunna förändra
de strukturer som utgör hinder för kvinnors egenmakt och inflytande. I linje
med det arbetet lanserade de tillsammans med 18 andra
civilsamhällesorganisationer världen över ett initiativ för samhällsleddutveckling för att ytterligare kunna påvisa vikten av förändring på gräsrotsnivå för att
få till stånd hållbar och långsiktig förändring, inte minst vid
implementeringen av agendan.
En annan kritik som Hungerprojektet riktar mot mål 2
är att åtagandena i näringsdelen av målet om tillväxthämning och akut
avmagrande (eng. stunting and wasting) enbart sträcker sig till 2025. ”Vi hade
gärna sett att åtaganden gjordes fram till 2030 för att ge tydligare signaler”,
säger Malin. Vidare ser Hungerprojektet kvinnors ekonomiska status, mödrahälsa
och barnhälsa, samt undernäring som utmanande frågor för att målet ska kunna
uppnås till 2030 och menar att integrerade strategier på lokal nivå krävs.
Slutligen pekar Malin på vikten av en samstämmig
politik och ett systemgrepp i Sverige, EU och globalt för att integrera den nya
agendan för hållbar utveckling inom alla politikområden för att målen ska kunna
uppnås till 2030. Den motsatta trend som syns just nu i världen av
begränsningar av det civila samhällets roll och inskränkningar på demokratiska
rättigheter oroar. Därför hoppas Malin att Sverige kan gå före och visa
ledarskap inom ramen för arbetet med Agenda 2030 och skapa en bred allians med
civilsamhället och göra det till en integrerad del av vägen framåt.
På bilden ser ni jordbrukaren Elizabeth Obubuafo i byn Mahem i
Ghana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar