torsdag 26 november 2015

Mål 2: Utrota hunger, säkerställ matsäkerhet och förbättrad nutrition samt förespråka hållbart jordbruk

Under 35 års tid har Hungerprojektet kämpat för att lyfta hunger på den internationella agendan. Därför är de nöjda att det idag finns en stor internationell enighet om frågans vikt som gjort att hunger uppmärksammats som ett mål i sin egen rätt bland de nya globala målen för hållbar utveckling. CONCORD Sverige har pratat med Malin Flemström, projektledare och fundraiser på Hungerprojektet, om hur organisationen ser på de åtaganden som gjorts i mål 2 och hur de arbetar för målets uppfyllelse. Läs mer om Hungerprojektet här.

”Vi vet att det är tekniskt möjligt att utrota hungern då det redan idag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta hela världens befolkning. Att människor fortfarande lider av hunger är snarare ett mänskligt skapat problem” berättar Malin. Hungerprojektet ser därför åtagandena som görs i mål 2, där hunger kopplas ihop med underliggande faktorer så som matsäkerhet, nutrition och hållbart jordbruk, som väldigt viktiga.

Hungerprojektet menar att målet är betydelsefullt då det kan hjälpa till att driva på förändringen av det kollektiva synsättet på människor i hunger och kronisk hunger som Hungerprojektet strävar mot. Målet hjälper till att slå fast att det är möjligt att utrota hunger men att det är en stor utmaning som måste ses tillsammans med hälso-, jordbruks-, utbildnings- och jämställdhetsproblematik. Men enligt Malin måste en ännu större perspektivförändring ske: ”Människor i hunger måste sluta ses som en del av problemet och istället som en del av lösningen”. Utifrån det perspektivet arbetar Hungerprojektet på gräsrotsnivå med social mobilisering för att göra kvinnor till aktiva förändringsaktörer för att utrota hunger genom att ge dem större makt och inflytande i sina lokala samhällen.

Gräsrotsperspektivet genomsyrar Hungerprojektets verksamhet och Malin berättar att det är just ett erkännande av gräsrötternas aktörskap och perspektiv som saknas i mål 2. Hungerprojektet har länge arbetat med att stärka lokala institutioner och lokaldemokrati för att kunna förändra de strukturer som utgör hinder för kvinnors egenmakt och inflytande. I linje med det arbetet lanserade de tillsammans med 18 andra civilsamhällesorganisationer världen över ett initiativ för samhällsleddutveckling för att ytterligare kunna påvisa vikten av förändring på gräsrotsnivå för att få till stånd hållbar och långsiktig förändring, inte minst vid implementeringen av agendan.

En annan kritik som Hungerprojektet riktar mot mål 2 är att åtagandena i näringsdelen av målet om tillväxthämning och akut avmagrande (eng. stunting and wasting) enbart sträcker sig till 2025. ”Vi hade gärna sett att åtaganden gjordes fram till 2030 för att ge tydligare signaler”, säger Malin. Vidare ser Hungerprojektet kvinnors ekonomiska status, mödrahälsa och barnhälsa, samt undernäring som utmanande frågor för att målet ska kunna uppnås till 2030 och menar att integrerade strategier på lokal nivå krävs.

Slutligen pekar Malin på vikten av en samstämmig politik och ett systemgrepp i Sverige, EU och globalt för att integrera den nya agendan för hållbar utveckling inom alla politikområden för att målen ska kunna uppnås till 2030. Den motsatta trend som syns just nu i världen av begränsningar av det civila samhällets roll och inskränkningar på demokratiska rättigheter oroar. Därför hoppas Malin att Sverige kan gå före och visa ledarskap inom ramen för arbetet med Agenda 2030 och skapa en bred allians med civilsamhället och göra det till en integrerad del av vägen framåt.


På bilden ser ni jordbrukaren Elizabeth Obubuafo i byn Mahem i Ghana

 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar